Fredagsbloggen: Ett exklusivt avslöjande av den nya Englands-sviten

Som ni har längtat. Eller? Efter den närmast depressiva Fredagsbloggen ni fick uppleva förra veckan författad i ett tyst och tomt hotellrum i Bolougne-området utanför centrala Paris förtjänar ni något bättre nu. Särskilt med tanke på att övriga blogginlägg/krönikor inte har varit av det direkt upplyftande slaget. Jag ska villigt erkänna att den senaste veckan har slitit på mig. Det började redan innan med tandvärk och fortsatte med ett hejdundrande resande.

Efter en minst sagt lång säsong som på sätt och vis började redan i slutet av den förra för mig då jag klev in genom Eurosport-dörren för första gången har jag jobbat utan semester. Lägg till en hel del jobb på helger också så förstår ni att jag börjar känna mig trött. Nu har detta varit självvalt så ingen skugga ska falla över någon annan. Jag ville göra såhär och är nöjd med valet, men det betyder inte att jag inte kan känna mig sliten.

Så när det började förra onsdagen i Stockholm, fortsatte via Paris tidig fredagsmorgon och Köpenamn lördagsförmiddag så var jag redan där ganska seg. Dagarna i London var upplyftande. Fint väder, utom en dag, och strålande sällskap i form av framförallt DN-Lunkan som van London-besökare som med van hand kunde guida mig genom den stora staden. Tillbaka i Stockholm i förrgår, jobb igår och tandläkaren idag. Det skulle lätt kunna bli sorgligt den här gången också.

Men det är fredag, hence the name, Fredagsbloggen. Jag ska vara ledig hela helgen och snart väntar riktig semester så varför inte ta tillvara på tillfället och bjuda på något lite lättsammare? Således har ni här Reseveckans...

Bästa tv: Chockad över att jag föll för så stenhårt för Dart. Två minuter med Sky Sports sändning från Grand Slam of Darts och jag var fast. "Oooonehundredandeightyyyyy! Fantastisk tv-sport och vilka idrottsmän sedan. Feta, skalliga, svettiga.

Mest chockade: Sajmon Bänk (som farsan säger) när jag berättade att jag aldrig hade varit i London.

- Det är det konstigaste jag någonsin har hört någon säga, sa han.

Illamående: Zlatan Ibrahimovic. Kräkfärdig på oss reportrar och på våra frågor. Orkade inte ens stanna i mixade zonen efter matchen mot England. Löjligt.

Bästa käk: Gourmetburgaren på Portobello Road. Faktiskt.

Sämsta käk: Griskorven som en kollega satte i sig i Paris. Eller satte i sig? Som han la åt sidan kanske vi ska säga. Vår servitörrekommenderade köttbit var inte bra och ändå var den mycket, mycket bättre. Läxan att lära. Chansa aldrig på franska.

Ballaste arena: Parke... Nä, Wembley förstås. Ni som hänger med här vet att jag älskar ståplats och att arenan förlorar stämning på att inte ha det är helt klart, men för ett trött reporterarsle är de mjuka sätena rena drömmen. Ingen träsmak här heller.

Citat: "För mig symboliserar han förfallet i italiensk fotboll." Nej, engelska journalister älskar som bekant inte Zlatan Ibrahimovic och Daily Mirrors Neil McLemans sågning var stenhård och gav en bra rubbe. Dessutom retade det Hertigen av Katalonien lite. Alltid ett plus.

Här måste det ha blivit något fel, men jag håller tyst så att jag får sitta kvar: Satt i bissnissklass på väg från Paris!

Det sägs i alla fall att det är säkert att sitta här: På väg till Paris satt jag längst bak i planet.

Blast from the Past: På hotellrummet i Köpenhamn. Först Beverly Hills, följt av Dallas och till sist Mord och inga visor.

Förgäves väntan: To och tyve och en och tyve hoppade in mot Danmark, men ingen halvfjärs. Ruskigt besviken på det.

Mest tröttsamma debatt: Zlatans vara eller inte vara i landslaget. Jag är en del av det och det gör mig bara ännu tröttare. Lovar härmed att inte skriva något mer om Zlatans vara eller inte vara i landslaget resten av året. Om nu inte Erik Hamrén helt plötsligt säger något nytt i ämnet, men det tror jag inte.

Nu passar vi på: De engelska kollegorna får inte ofta tillgång till spelarna så när en landskamp spelas ska det gärna pratas så mycket Premier League det bara är möjligt.

Pressfika: Egentligen är det tur att vi inte får samma käk hemma som de får på Wembley. Visserligen är riktig mat bättre än bullar och det serverades också mycket riktigt, men det var inte bara sådant. Vi fick paj och vaniljsås samt kakor, frukt och så vidare. Det är lättare att avstå när Jonas Nystedt bjuder på torra bullar.

Publikmagnet: Sverige. 18 000 mot Danmark och sämre än Andorra i England.

Svengelska ord: Erik Hamrén slog helt riktigt fast att John Terry precis som alla andra i ett rättsamhälle är oskyldig till dess att motsatsen bevisats. Eller som han uttryckte det. Unguilty!

Svit: England har inte förlorat mot Sverige sedan 2004.

****

Det var min vecka på resande fot. Totalt sett var jag ganska så slut efteråt och kände mig lite som Viktor Navorski när jag väl landade i Stockholm. Ja, ni får googla! Men där har ni en liten sammanfattning av veckan. Det sportsliga hittar ni i tidigare inlägg och det är väl knappast något vi behöver återuppleva.

****

En amerikan är alltså på väg att ta över Hammarby. Hade någon för 20 år sedan frågat vilket lag som skulle komma att amerikaniseras mest i svensk fotboll hade nog Bajen hamnat längst ner på listan.

****

Hur är det med internkommunikationen i AIK egentligen? Nebojsa Novakovic sa till mig att Antonio Flavio återvänder till AIK och han sa det så självklart att jag var övertygad om att det redan hade skrivits under tiden jag var borta. Sedan hittade jag inget på AIK:s hemsida eller någon annanstans och då insåg jag att det var en nyhet. Inte bara för mig utan för sportchef Jens Andersson också tydligen.

****

Det är Hammarby som söker i USA, men vilda västern råder främst i Djurgården där Magnus Pehrsson likt en Matt Dillon rider in och rensar upp i staden. Utan sentimentalitet. Helt rätt givetvis att Pehrsson är ärlig och öppen med vad han vill. Helt rätt också att han är ärlig mot sig själv och ger sig de förutsättningar han anser att han behöver för att lyckas. Vi får väl se om han skjuter vilt från höften. Lyckas han med sina förändringar så har han i alla fall inget att skylla på om det inte går bra.

****

Fotbollsspelare som gnäller över att de måste sälja julkalendrar eller bingolotter. Herregud alltså.

****

En annan som rensar är Mikael Stahre. Han kanske har lärt sig något i Grekland för när han kom till AIK var det inte tal om några rensningar precis och inte i Panionios heller för den delen. Nu ryker spelare till höger och vänster.

****

Löp på "Loket" häromdagen. Tog planet vägen genom The Space Time Continuum från London???

****

- Det här är ingenting som vi någonsin kommer bemöta eller ens vidröra i någon form.

Fredrik Ljungbergs surkart till agent, Phil Smith, lovar att han och hans klient kommer att hålla sig för god för att prata om Zlatans påhopp.

Sedan gjorde Ljungberg tre intervjuer i ämnet.

****

Alltså, det här tjafset mellan Zlatan och Ljungberg. Det är lustigt att ingen kommenterar det barnsliga i det. Det finns arbetskamrater man tycker bättre om än andra, men det här fjanteriet blir ju bara töntigt. Skolgårdsmentalitet helt enkelt.

****

Björn Ranelids "recension" av Zlatans bok i Sportnytt var ju bara för konstig. Hade någon annan stått och pratat sådär i tv hade man ju undrat om karlfan var full. Nu var det Ranelid och så är det bra med det. Ärrrta!

****

Tre EXKLUSIVA intervjuer ska sägas. Konstigt att ingen AVSLÖJADE att Fredrik Ljungberg pratade. Ett EXKLUSIVT AVSLÖJANDE måste vara sportjournalistikens heliga graal!

****

"Det är alltid trevligt att kopplas samman med en klubb som Barcelona", säger Gareth Bale. Herregud, har han inte läst Zlatans bok?

**** 

Nu är det äntligen slut på den här Fredagsbloggen och därmed är det äntligen också är slut på arbetsveckan. Nu väntar en skön videokväll. Kan konstatera att ingen ny film lockar, några förslag, hör av er på twitter i sådana fall där jag finns under...

@Daniel_Sjoberg

Lördagen ägnas åt en lite tidig middag med farsan och på söndag blir det pannkakor i stora lass. Där emellan ska ett par träningspass in och så ska käften läka ihop också.

 Vi hörs