Norra stå var bäst på Råsunda

Jag är skyldig er en sammanfattning. Jag är skyldig er rätt mycket känns det som. Hela helgen gick till sannat. Okej, det blev en match i går på Råsunda, men i övrigt lämnade jag Allsvenskan åt sitt öde och tog hand om livet. Eller tog hand om, men jag levde i alla fall. 

Men nu är jag tillbaka i gruvan. Jag klev in lite lätt igår alltså på ett kallt Råsunda. Det där är ett av de stora mysterierna i dag. Något för Vetenskapsmagasinet att grotta ner sig i. Tolv grader och sol och vandringen till nationalarenan var sådär skön som en vandring till en fotbollsarena alltid ska vara, men väl på pressläktaren satt jag och frös och gnuggade händerna samtidigt som jag försökte hålla igång min live-rapportering.

I den lovade jag en analys av matchen, men den kom aldrig. Jag skulle kunna skylla på att jag inte hann med, men sanningen är att jag inte orkade. Jag skyndade mig hem för att se åtminstone andra halvlek av Helsingborg - Elfsborg och BK Häcken - IFK Göteborg.

Det hann jag. Så vi kan väl börja där. HIF-IFE. Mina två guldkandidater i tabellen. Helsingborg hade jag som tvåa och Elfsborg som etta och lagen gjorde mig inte besviken. Inte det jag såg i alla fall. Det var fart framåt och även om Elfsborg till slut förlorade så visade de mig tillräckligt mycket för att jag inte ska börja tvivla över mitt tips.

Detsamma gäller Häcken. Tja, möjligen tvivlar jag över om jag satte dem för lågt genom att placera laget som femma, men knappast för högt. IFK Göteborg däremot riskerar att gå en tung vår till mötes och som väntat spekuleras det redan nu i att Jonas Olsson kommer att få sparken om IFK förlorar mot Helsingborg i nästa omgång. Det var ett scenario jag målade upp i min analys av laget så inte heller det är särskilt förvånande.

Men det är tidigt ännu och allt kan hända, bla bla bla.

****

AIK ser också ut ungefär som jag väntat mig. Det var breda leenden och sång på Råsunda igår och det ska det givetvis vara. Andreas Alm hade ändå en rätt nykter syn på segern. Han erkände rakt upp och ner att målet vände matchen. Viktor Lundbergs träff sänkte Mjällby som föll ihop fullständigt efter att innan dess ha kontrollerat matchen utan att på något sätt dominera.

Alexander Milosevic var stark i sin allsvenska debut och AIK behöver inte vara oroliga för att Per Karlsson är skadad, men den som imponerade mest på mig var ändå Teteh Bangura. 

Han visade när han kom fri att han är den målskytt som det har påståtts att han är. Iskallt avslut. Vid 3-0-målet blev han pinsamt fri mitt i straffområdet, men utförandet var perfekt och nu ska det bli intressant att se hur Alm hanterar situationen när Mohamed Bangura kommer tillbaka. För det gör han tydligen rätt snart om nu inte AIK-tränaren mörkade när han talade om "bara en knäskada efter en smäll." 

För en målskytt behöver AIK och Mohamed Bangura behöver AIK. Och Viktor Lundberg är framtiden och nu nätade också han.

Peter Swärdh har också en hel del att fundera över. Man rullade som sagt boll på ett bra sätt, men det hände inte mycket framåt. Nu har man alltså gjort noll mål och har noll poäng efter två omgångar. Kalmar FF hemma i nästa omgång. Inget lag det är lätt att göra mål på precis.

****

Teteh Bangura imponerade alltså mest, men bäst på Råsunda var AIK-klacken. Det fyndiga hånet av Robin Cederberg och Tobias Grahn som liknandes vid två berömda "sångerskor" var som den doft av en tid då Norra Stå alltid var roligast i Sverige. Kan det vara på väg tillbaka möjligen?

****

Ikväll blir det INTE Södertälje. Hade funderingar på att gå precis som jag hade funderingar på att åka till Kalmar för att se Guldfågeln Arena i premiären. Nu blir det en kompromiss och matcherna på tv istället.