Haglunds sista chans

Hertigen av Katalonien hade finbesök i Il Calcio al Corso i slutet av förra veckan. Elfsborgs klubbdirektör Stefan Andreasson var i Stockholm för att delta i Fotboll & Pengar och passade då på att tala italiensk fotboll i eurosport.se:s utmärkta program om just detta ämne. Då passade jag å min sida på att skicka med några frågor till nämnde Andreasson.

Nu är det så att Hertigen gillar att tolka så mina stenhårda, tuffa och fullständigt hänsynslösa frågor lät givetvis inte exakt som på papperet. De fick en annan ton, men svaren blev ändå de jag ville ha. Magnus Haglund sitter fortsatt säkert oavsett hur mycket Elfsborgs-supportrarna vill annat och dessutom är han jagad av andra klubbar. Mer eller mindre varje dag kommer det in anbud låter det som.

Så hur är det då det där med Haglund och Elfsborg? Om jag inte minns fel - och det är mycket möjligt att jag gör det - så har jag varit inne på det förut. Jag sällar mig inte gärna till dem som ropar på att tränare ska sparkas till höger och vänster. Att Elfsborg är ett stabilt topplag är ett vittnesmål så gott som något att Haglund gör fler saker rätt än han gör fel.

För om man tittar på Allsvenskan som serie så är den rätt unik. Precis som Andreasson konstaterar så finns det sju, åtta lag som kan vinna guld varje år. Det är väldigt små marginaler och att begära att ett lag ska vinna år efter år är bara löjligt. Elfsborg har en stark ekonomi, men skillnaderna är ändå små i vår mest älskade serie och inget lag har som Elfsborg lyckats hålla sig högt upp år efter år, Kalmar FF möjligen undantaget även om fjolåret blev misslyckat.

Men ta storstadslagen. Malmö FF upplevde ett par bedrövliga år under Roland Nilsson innan allt föll på plats 2010. AIK och Djurgården studsar upp och ner som en guttaperkaboll och IFK Göteborg var i mina ögon det stora fiaskot i fjol. I den jämförelsen är Elfsborg något som borde avundas och då har Magnus Haglund lyckats.

Så kommer vi till den andra sidan. Som vi så ofta gör. Å ena sidan, å andra sidan. Inget är bara svart eller bara vitt. För Elfsborg har ju satsat hårt. Magnus Haglund har fått jobba med det bästa som en svensk klubb kan köpa för pengar och han har levererat ett guld på sex år. Och även om man inte ska ta råd från supportrarna så måste alla företag lyssna på sina kunder och Elfsborgs kunder kräver mer än ett lag som är stabilt.

Magnus Haglund går in i den kommande säsongen med en oerhörd press på sig. Ungefär som Roland Nilsson för ett år sedan och han måste leverera. Inte nödvändigtvis ett guld, men i alla fall en guldstrid för annars tror jag att parterna trots allt måste skiljas oavsett vad Stefan Andreasson och Elfsborg vill.

 Det där är på ett ungefär vad jag har att säga om saken.

Här har ni Stefan Andreassons syn på läget