AVSLÖJAR: Jag frös på Skytteholm i lördags
Jag är skyldig er en träningsmatch-rapport. Egentligen hade jag tänkt skriva en redan i lördags, men det visade sig vara lite väl optimistiskt. Jag fyllde nyligen år och... ja, tack, tack, tack. Tack. Det räcker nu. Tack. Tack så hemskt mycket. Tack.
Jo, jag fyllde alltså år och i lördags skulle det således firas lite lätt, men dessförinnan var det träningsmatchsdebut för undertecknad. Skytteholm. Intresserad av att se förra årets jätteflopp AIK med ny tränare, med Bangura x 2 och med lite annat. Ännu mer intresserad av att se hårdsatsande nykomlingen Syrianska.
Tänker dock återkomma till den matchen lite längre ned.
*****************************************************************************************************
Det började nämligen redan i fredags när Örebro tog emot BK Häcken hemma och eftersom den matchen sändes över nätet, vilket alltid uppskattas, så kunde jag se matchen. Dock inte i sin helhet eftersom jag satt och jobbade samtidigt. Därför låter jag de djupa analyserna vila.
Måste dock tillstå att BKH imponerade. Laget, som nu spelade sin nionde(!) träningsmatch för försäsongen, hade rejält med fart under fötterna och såg betydligt snabbare ut än motståndaren som spelade sin elfte(!!) träningsmatch för försäsongen. Mathias Ranegie gjorde två mål och låg bakom de två andra och även om man aldrig ska dra för stora växlar på en träningsmatch så är det alltid viktigt för en forward att hitta målet tidigt.
Tränaren Peter Gerhardsson har gått runt på mycket folk i träningsmatcherna och nu sparade han bland annat René Makondele under de första 65 minuterna. Makondele är enligt Gerhardsson, när jag pratade med honom i förra veckan, bättre än någonsin.
Häcken var topptippat av många i fjol, men motsvarade inte förväntningarna. Det är tidigt ännu och jag tänker inte lämna något tips nu, men visst känns det som om Häcken blir att räkna med.
ÖSK? Tja, det känns väldigt mycket upp och ner. Häcken ledde med 4-0 i paus och vann till slut med 4-2 och var klart bättre. Allsvensk trea och 2010 års stora utropstecken i Allsvenskan har släppt in en hel del mål under försäsongen hittills och det verkar som om Sixten Boström har mest att fundera på när det gäller den biten trots att det är i offensiven klubben främst söker spelare.
*****************************************************************************************************
Dags så ändå för en riktig analys för matchen på Skytteholm såg jag verkligen. AIK mot Syrianska och i första halvlek kändes det som ett etablerat allsvenskt lag mot en nykomling. Framförallt imponerade det svartgula innermittfältet på mig. Helgi Danielsson var briljant och missade inte en passning och bredvid honom gjorde 18-årige Niklas Maripuu ett oerhört gott intryck.
Även nye Bangura, Tetteh, såg vass ut. Ruskigt snabb när han ordnade den första straffen och även vid den andra. Båda var förövrigt solklara. Johan Arneng ville efteråt hävda att det var jämnt i den första halvleken, men det var det inte. AIK såg betydligt snabbare och bättre ut än Syrianska och 2-0 var helt i sin ordning. Hade det varit en seriematch hade Syrianskas målvakt Dwayne Miller dessutom med all sannolikhet blivit utvisad för sitt överfall på Tetteh Bangura vid den andra straffen.
I andra halvlek hände något och det är som alltid svårt att säga om det ena laget, i det här fallet AIK, försämrades, eller om det andra, i det här fallet Syrianska, blev rejält mycket bättre. I vanliga fall handlar det om en kombination, men den här gången undrar jag om det inte var så att AIK bara slutade spela.
Kanske en kombination av kylan, en klar ledning, en stelfrusen Mohamed Bangura och en lårskadad Tetteh Bangura. Syrianska tog i alla fall över, men var förvånansvärt ofarliga framåt. Peter Ijeh visade sin klass då och då, men Sharbel Touma hade svårt att komma någonstans och Mohamed Banguras defensiva jobb störde Abgar Barsom.
Syrianska har en hel del att jobba med. AIK likaså, men 2009 års mästare ser rätt spännande ut.
*****************************************************************************************************
Kylan på Skytteholm var inte lika spännande. När jag kom till födelsedagsmiddagen och satte mig framför datorn för att snabbt hacka ur mig ett par texter innan gästerna anlände så var jag fullständigt stelfrusen.
När jag bytte om låg tårna kvar i strumporna.
Det tog en hel kväll innan jag slutade skaka. En hel kväll och några glas whiskey.
*****************************************************************************************************
Hammarby kan vara på väg att göra en jättevärvning. Björn Runström är nära klubben. eurosport.se kunde berätta det redan i går och i dag bekräftar agenten Patrick Mörk att affären är nära, men att det finns en "exotisk klubb" med i bilden.
http://www.eurosport.se/fotboll/superettan/2010/runstrom-nara-bajen_sto2675505/story.shtml
Jag skrev och la ut texten 10.03. Tre minuter senare kom Sportbladet med samma besked, men med skillnaden att de brassar på rejält med "AVSLÖJAR"-rubbe.
Jag skiter egentligen i det. Jag vet också hur det fungerar, men det börjar bli löjligt nu. Allt är ett avslöjande. Minsta lilla skillnad från en text till en annan är "avslöjar."
"Avslöjar: Får en lön på 10 miljoner kronor".
"Avslöjar: Får egentligen en lön på 9,5 miljoner kronor".
Ofta är det inte ens ett avslöjande utan det som avslöjas är redan känt, det har bara inte skrivits av antingen Expressen eller Aftonbladet. För så verkar kvällstidningarna numera resonera.
"Har konkurrenten haft det?"
"Nä, men det stod på Sportsday, eller i HD, eller på eurosport.se eller på FotbollDirekt eller..."
"Ja, men har konkurrenten haft det?"
"Nä".
"Okej, kör avslöjar".
Nyligen hade Expressen avslöjar på en grej om AIK:s vd Annela Yderberg som jag skrev om för ett par månader sedan. Miggey Blue agerade antagligen i god tro och hade säkerligen ingen koll på att jag hade skrivit det och det är liksom själva grejen.
Jag sätter sällan avslöjar här på eurosport.se. Det beror främst på att det är svårt att veta om något har skrivits förut. Det finns så oerhört många tidningar och sajter som skriver om fotboll att det är stor chans att något har publicerats förut.
Som exempel kan jag ta en av de första sakerna jag "avslöjade" här på eurosport.se. Jag ringde Teddy Lucic och frågade om han hade bestämt sig för vad han skulle göra under 2011. Teddy var tydlig med att han tänkte sluta. Jag skrev grejen och vi fick credd (viktigt i den här branschen) överallt. En tidigare eurosport.se-medarbetare som numera återfinns på Borås Tidning menade att nyheten var gammal. De hade skrivit om det förut.
Vi letade. Det visade sig senare att BT mycket riktigt skrivit att Teddy Lucic skulle sluta. Problemet var bara att den texten skrevs i december 2009 och Lucic bestämde sig så småningom att han skulle spela ett år till och slutet kom först nu. Nu vet man aldrig med Teddy. Helt plötsligt står han kanske där på planen igen och så får någon annan "avslöja" att han slutar igen. Där har vi det i alla fall igen.
BT hade inte ens koll på vad de själva "avslöjat" i ärendet så hur ska då jag kunna ha koll. Men jag skrev att eurosport.se avslöjar i texten och det visade sig att jag hade rätt. Å andra sidan var det väl egentligen Teddy som gjorde avslöjandet, men vad fan... någonstans får man dra gränsen.
Så jag skriver avslöjar ibland, men det är sällan. Jag satte den inte på Runström till exempel trots att jag uppenbarligen hade kunnat göra det. Jag var ju före Sportbladet gud bevars.
Jag har som sagt själv skrivit för Sportbladet och har där "avslöjat" grejer till både höger och vänster. Vissa har varit riktiga avslöjanden, andra mer tveksamma, men jag tycker nu alltså att det har gått till överdrift. Det verkar ha blivit så viktigt att få sätta den där rubriken att man inte bryr sig om nyheten egentligen är gammal.
******************************************************************************************************
Ska vi avslutningsvis ägna en tanke på åt det sportsliga i värvningen av Björn Runström. Om det nu blir av så måste jag säga att det är imponerande. Klubben har jobbat på ett bra sätt och varit tålmodiga. Har inte stressat trots det dåliga fjolåret och trots flera tveksamma insatser i träningsmatcherna så har framförallt Gustaf Grauers haft is i magen. Får de Runström i hamn så tror jag att optimismen som det kan sprida kan lyfta laget hela vägen upp i Allsvenskan.
Superettan känns svag i år. I alla fall på papperet. Inga värvningar, förutom Marcus Lantz flytt till Landskrona BoIS, känns sådär jättehäftiga. Snarare tvärtom. Lagen tycks mest ha tappat kraft och Bajen har helt klart chansen. Det finns i alla fall rätt många lag i Allsvenskan som hoppas att Hammarby ska lyckas. Den grönvita publikmaskinen behövs i högsta serien.

